Meny
Våra tjänster
Låna pengar
Kort och betala
Spara och placera
Pension
Försäkringar
App, internetbank och BankID
Händelser i livet

Lågräntemiljö - vad betyder det och är det här för att stanna?

Dagens räntenivåer är historiskt låga, både i Sverige och omvärlden. Vad betyder det för privatekonomin och den större ekonomin, och är det här för att stanna?

 

Andreas Wallström, prognoschef och tillförordnad chefekonom på Swedbank, benar ut innebörden av en lågräntemiljö och vad det betyder.

Det pratas mycket om att vi befinner oss i en lågräntemiljö, men vad betyder det egentligen?
Det betyder att dagens räntenivåer är historiskt låga, både i Sverige och omvärlden, och förväntas vara det inom en överskådlig framtid.

Varför är räntorna så låga?
Trenden med fallande räntor har pågått sedan mitten av 1980-talet och är inget som är unikt för Sverige utan ett globalt fenomen. Räntorna varierar fortfarande med konjunkturen, men den långvariga räntenedgången beror enligt forskning på strukturella faktorer som bidragit till ett ökat sparande och lägre efterfrågan på kapital. Det som ofta brukar lyftas fram är demografiska förändringar. Globalt har vi sett en trend med stigande livslängder samtidigt som pensionsåldern varit oförändrad, vilket gör att människor behövt spara mer för att kunna finansiera fler år som pensionär. Det högre sparandet håller ned räntorna globalt. Därtill har även en lägre potentiell tillväxt och ökad ojämlikhet sannolikt bidragit till att realräntorna fallit, det sistnämnda för att höginkomsttagare tenderar att spara mer.

Är de låga räntorna här för att stanna?
Enligt forskningen tyder mycket på att de faktorer som pressat ned räntorna de senaste decennierna kommer verka dämpande på ränteläget även framöver. (Se vidare Längre Liv, lägre räntor) Förvisso förväntas en större andel av befolkningen bli äldre, vilket skulle kunna tala för att räntorna kan pressas upp, eftersom personer tenderar att spara som mest i mitten av livet. Samtidigt kommer den ökade livslängden kräva ett ännu större sparande för att befolkningen ska ha råd med en längre pension. Konjunkturellt är det inte heller mycket som talar för ett markant högre ränteläge. Tillväxten har mattats av globalt och många centralbanker, som bland annat den amerikanska och europeiska, har sänkt räntorna under året. Det som potentiellt skulle kunna tala för något högre räntor är om offentliga investeringar skulle öka markant.

Vad betyder de låga räntorna för ekonomin i stort?
I och med att vi inte har haft så här låga räntor tidigare, är vi ute på okänd terräng. Det betyder att vi vet väldigt lite om hur det kommer att falla ut på lång sikt. Låga räntor kan ju leda till att hushållen tar mer lån, eftersom de låga räntorna gör det billigt, och en hög skuldsättning hos hushållen innebär förstås risker om räntorna sedan skulle stiga. Det låga ränteläget innebär också risker om många aktörer, som till exempel pensionsbolag, tvingats ta alltför stora risker för att kunna leverera förväntad avkastning, eftersom tryggare placeringar ger så låg avkastning. Det skapar mer sårbarhet och givet att det låga ränteläget består går det såklart att ifrågasätta hur mycket skulder hushåll, företag och det offentliga kan bära. Även om svenskarnas skulder har ökat, så är ränteutgifterna i förhållande till inkomsterna idag rekordlåga, vilket för med sig risker.

Hur kommer svenska Riksbanken att agera framåt?
Riksbanken annonserade i oktober att de behåller reporäntan på -0,25 procent, men signalerade att de kommer höja räntan till noll i december. Swedbanks bedömning är att räntan därefter kommer att vara noll under hela 2020 och 2021 eftersom ekonomin har gått in i en lugnare fas och inflationen kommer fortsätta på lägre nivåer och får svårt att varaktigt nå inflationsmålet. Men mycket kan hända på ett till två års sikt. Vi bedömer dock att det är mer sannolikt att Riksbanken höjer räntan än att vi ser en sänkning under kommande år.

Att sänka räntan är ju ett medel att stimulera ekonomin i en lågkonjunktur, vilka medel finns nu att ta till om det blir en lågkonjunktur?
Om vi skulle gå in i en lågkonjunktur, så har Riksbanken inte samma möjlighet som vid tidigare nedgångar att nyttja räntevapnet. Det gör att Swedbanks makroanalys och många andra idag lutar åt att finanspolitiken istället bör ta ett större stabiliseringspolitiskt ansvar. I Sverige har vi goda statsfinanser, så vi har bra förutsättningar att sätta in åtgärder. Många kommuner har ansträngda finanser och att till exempel öka statsbidragen till kommunerna är en effektiv och snabb åtgärd som kan förhindra att kommunerna säger upp folk. Man kan också sänka skatterna eller öka bidragen direkt till hushåll. Dessutom finns det stora investeringsbehov inom exempelvis infrastruktur, klimatomställning och utbildning. Swedbanks bedömning att svensk ekonomi står inför en mildare avmattning snarare än en regelrätt lågkonjunktur. Tillväxten ser ut att bli lägre men produktionsnivåerna är alltjämt höga. Avmattningen på arbetsmarknaden förväntas också bli förhållandevis mild. Samtidigt är denna prognos förknippad med flera osäkerheter och vi kan inte utesluta att vi hamnar i en lågkonjunktur.